Etikett: <span>kris</span>

Sveriges arenor i kris

Landets idrotts- och evenemangsarenor befinner sig i ett akut krisläge eftersom ingen evenemangsverksamhet har kunnat bedrivas sedan den 12 mars. Nu riktar arenabolagen i landets tre största städer skarpa krav på att besked om stöd är akut, eftersom det kommer att ta lång tid innan ordinarie verksamhet kan bedrivas igen.

De tre arenabolagen Stockholm Live, Got Event och Malmö Arena har därför idag skickat ett gemensamt öppet brev till Närings- respektive Kultur- och idrottsministrarna om besked i frågorna kring förlängt permitteringsstöd för arenabolagen tillsammans med riktat stöd, då bolagen som driver arenorna inte inkluderats i tidigare presenterat stödpaket till kultur- och idrottssektorerna.

En fråga om överlevnad

– Vi har sedan mars månad haft omfattande verksamhetsinskränkningar enligt lag. Vi ställer oss till fullo bakom allt arbete som sker för att begränsa smittspridning men om våra verksamheter skall överleva bortom pandemin, så behöver vi två tydliga besked från regeringen. Det första är ett tydligt uppdrag till Folkhälsomyndigheten att tillsammans med branschrepresentanter ta fram en långsiktig plan för successivt öppnande. Det andra är besked från regeringen om stöd. Vi har sedan i juni fört en dialog med myndigheter kring vikten av att se hela ekosystemet kring evenemangsnäringen och när de riktade stöden till kultursektorn och idrotten aviserades, lämnades vi som arenabolag utanför. Så för oss handlar det nu om avgörande besked för hur vi ska hantera kommande månader, säger Lotta Nibell, vd på Got Event.

Nedan publiceras i helhet det brev som bolagen idag skickat till de berörda departementen:

Öppet brev till Näringsminister Ibrahim Baylan och Kultur- och idrottsminister Amanda Lind, 15 oktober 2020.

Vi arbetsgivare med totalt stopp för ordinarie verksamhet måste få besked omgående!

Vi adresserar er med anledning av att vi befinner oss i ett akut och desperat läge. Sedan i våras har vi uppmärksammat regeringen på evenemangsnäringens hela ekosystem av aktörer som sedan den 12 mars inte har några som helst intäkter. Som arenabolag med ansvar för evenemangsarenorna i landets tre största städer kan vi inte räkna med att kunna ha några publika evenemang under första halvåret 2021, och skulle det plötsligt förändras så har vi ändå en planeringshorisont på 6-12 månader för alla större evenemang. Samma situation gäller för alla våra kollegor på arenabolag i hela landet.

Vi fortsätter att till fullo stötta det arbete som sker för att begränsa smittspridningen av Covid-19 och uppskattar att våra krav på direkt stöd till både kultur- och idrottssektorerna har hörsammats. Men det akuta problem som har uppstått för oss, som företrädare för landets största evenemangsarenor, som är enorma motorer för våra städers hela besöksnäring och evenemangsnäringen i Sverige, är att vi inte omfattas av de direkta stöd som Kultur- och idrottsministern presenterade den 2 oktober och som vi har kämpat för ska införas. De generella stöd såsom tidsbegränsat omställningsstöd och nuvarande permitteringsstöd löper dessutom ut väldigt snart. När dessa stöd snart försvinner, och utan omgående besked om nya stödpaket, så kommer vi som arenabolag inte att överleva, vilket även innebär att de tidigare generella stöd vi har kunnat söka har varit helt verkningslösa.

Det vi kräver är att Näringsministern och Kultur- och Idrottsministern ger tydliga besked NU:
  • Besked om en fortsättning av nuvarande permitteringsstöd för oss som inte får bedriva ordinarie verksamhet under rådande pandemi, som gäller så länge som vi inte kan ha större publika evenemang. Året går mot sitt slut och regeringen måste kunna komma med ett tydligt besked i den här frågan omgående för att minska osäkerheten för den hårdast drabbade näringen i landet.
  • Besked om riktat stöd under hela den tid som evenemangsnäringen inte kan genomföra stora publika evenemang på grund av Covid-19, med tydlighet i att även landets arenabolag ska omfattas på samma sätt som kultur- och idrottssektorn har stöttats i tidigare stödpaket.

För varje dag som går utan besked kommer vi allt närmare ett läge då vi måste planera för ytterligare varsel och eventuell avveckling av våra verksamheter. Risken är också uppenbar att dagen då allt öppnar upp igen, så finns det ingen med den erfarenhet och kompetens som krävs för att driva arenor och ta emot stora evenemang, kvar i branschen. Som vi redan i våras diskuterade med er är evenemangsbranschen ett ekosystem av väldigt många aktörer där arenorna är en viktig grundpelare. Utan stöd kommer den delen av ekosystemet att kollapsa med idrottslag utan hemmaplaner, arenabaserade musik- och kulturevenemang utan spelplatser och dessutom kommer en viktig infrastruktur kring våra städers turistomsättning att gå förlorad.

Med vänlig hälsning,

Andreas Sand, Lotta Nibell & Karin Mårtensson.
Vd Stockholm Live, vd Got Event & vd Malmö Arena.

Pressmeddelande

Krisåtgärder

Konkreta krisåtgärder för att hjälpa Sverige att hålla öppet behövs här och nu. Företagarna lanserar därför 10 politiska förslag för att Sveriges jobbskapare ska kunna ta sig igenom krisen.

– Läget är akut för landets småföretagare. Nu krävs extraordinära beslut av regeringen för att inte Sverige ska stanna, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

Kräver mer

Företagarna ställer sig bakom regeringens åtgärder för att begränsa virusspridningen, men det krävs ytterligare åtgärder. Det är högsta prioritet att regering och myndigheter underlättar för småföretagen som skapar både jobb och välfärd i hela landet.

– Åtgärderna som hittills vidtagits räcker inte. Vi ser ett stort behov av att tackla både likviditetsproblemen i företagen och få en större tydlighet om vad som gäller för redan kommunicerade åtgärder, säger Daniel Wiberg.

Företagarna uppmanar därför regeringen att skyndsamt vidta följande tio åtgärder:

1. Slopa arbetsgivar- och egenavgifter tillfälligt

Många företag behöver regelrätta kostnadslättnader, jämte krediter. Att temporärt slopa arbetsgivar- och egenavgifter under ett par månader skulle snabbt kunna bidra till att stärka företagens likviditet och motståndskraft.

2. Stärk företagens likviditet med enklare anstånd för skatteinbetalningar

Anståndsförfarandet bör förenklas så att företagen kan få stärkt likviditet nu. Dispens bör ges från kravet om att kunna påvisa framtida betalningsförmåga. Givna anstånd bör också kunna förlängas efter ettårsfristen för att undvika att hälsosamma bolag försätts i konkurs på grund av att medel saknas att betala anståndsbeloppet vid förfallodagen. Den månatliga anståndsavgiften bör också slopas.

3. Möjliggör kvartalsbetalning av moms

Företag som redovisar och betalar moms månadsvis bör genom enkel och snabb ansökan kunna godkännas för kvartalsbetalning. För att stärka likviditeten i mindre företag bör också gränsen för att betala in moms en gång per år höjas.

4. Ytterligare likviditetsstöd

Trots Riksbankens låneerbjudande på 500 miljarder kronor ställer affärsbankerna samma krav på säkerhet och lönsamhet som vid ”ordinarie” utlåning. Därmed har mindre företag som hamnat i kris fortsatt svårt att få lån. Företagarna välkomnar beskedet om ökade medel för utlåning till Almi. Dessa ”corona-lån” bör helt eller delvis vara garanterade lån, gärna kombinerat med flexibilitet gällande amortering.

5. Korttidsarbete och korttidspermittering även för familjeföretag

Regeringens förslag om korttidsarbete och korttidspermittering, där arbetsgivare ska kunna ansöka om ersättning för lönekostnader när anställda går ner i arbetstid under en period, omfattar inte ägare, delägare eller ägares familjemedlemmar som är anställda i enskilda firmor. I aktiebolag omfattas ägaren men inte ägarens familjemedlemmar. Den tillfälliga lag som gäller från och med 16 mars och hela 2020 bör utökas till att omfatta ägare och ägares familjemedlemmar som är anställda och uppbär lön.

6. Tidigarelägg datumet för när staten tar över sjuklöneansvaret

Regeringen har i praktiken hemförlovat stora delar av landets fem miljoner anställda och lämnat många företag utan personal. Nu står företagen med enorma kostnader för sjuklön. Därför bör staten ta över sjuklönekostnaderna från och med 11 mars, inte först från 1 april som regeringen föreslagit. Företagare ska betala lön för utfört arbete, inget annat.

7. Staten bör ersätta egenföretagares karenstid oavsett längd

Att egenföretagares karenstid ersätts genom en schabloniserad sjukpenning för dag 1–14 är välkommet. Men då inkluderas inte de tiotusentals egenföretagare som har karenstid på 30–90 dagar och som inte får någon inkomst efter dag 14. Staten bör ersätta egenföretagares karenstid oavsett längd.

8. Skydda allas SGI från 1 februari 2020

Företagare som tar ut lägre eller ingen lön i kristider sänker sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Alla, inklusive anställda, bör få sin SGI skyddad från 1 februari 2020. Att gå ner i lön och försöka rädda sina företag kommer då inte att försämra företagares socialförsäkringsskydd.

9. Ändra vilandeförklaringsreglerna

Reglerna kring när ett företag ska anses vilande i arbetslöshetsförsäkringen behöver ändras, så att en tidigare vilandeförklaring av företaget inte omöjliggör a-kassa i denna kris. Reglerna om avgörande inflytande på ett bolags verksamhet behöver likaså ändras. I dag innebär en suppleantplats i en närståendes företagsstyrelse nekad a-kassa, trots att ingen ersättning utgått.

10. Begränsa möjligheten att påföra företrädaransvar

Det skatterättsliga företrädaransvaret, där företrädare för ett bolag kan bli personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatteskulder, måste begränsas. I synnerhet är det viktigt för skulder där anstånd har medgetts. I ett läge där alla landets företagare kämpar för att hålla sina verksamheter igång är det inte rimligt att det staten ska hota att driva dem från hus och hem.